Uffe Berg intervjuar Sabina Jacobsen om hennes otroliga karriär och syn på handboll. Det blir en tillbakablick på en av Svensk handbolls största damkarriärer.

Uffe sitter ner med Sabina Jacobsen. Nyskrivet ett årskontrakt med LUGI och en otrolig karriär att se tillbaka på.

Vi diskuterar bland annat just karriären, varför Sabina slutade spela för att sen komma tillbaka, samt skillnaden mellan olika länder och proffslivet där.

Om varför så få känner till mellannamnet Detloff.

Jag tycker ju om att börja med en lite udda fråga. Under min research la jag märke till att du heter Detloff i mellannamn, var kommer det ifrån?

Ja det är så att min mormor är tysk och det är ett tyskt familjenamn. Mamma Alice heter också Detloff. Men skall vi vara noga så heter jag inte Detloff längre. När jag bytte pass senast så tog jag bort det.

Om att ha, eller icke ha en mammaroll i den unga truppen.

Hur mycket mamma känner du dig i damlaget nu?

Jag känner mig inte jättemycket som mamma i laget, det gör jag inte. En av de saker som jag tycker är att det är så roligt att spela fortfarande så att jag känner mig som en i gänget.

Omklädningshänget är roligt, men visst finns det tillfällen då jag känner mig äldre.

Jag tror att jag är lite yngre i sinnet än min faktiska ålder, och där finns flera i laget som är mognare än vad födelseattesten säger.

Tror du de andra i truppen ser dig lite som mamma?

Både och, det tror jag säkert. Inte att jag behöver ta hand om någon, absolut inte. Kanske mer att de lyssnar lite när jag säger något. Att det finns en viss respekt för min erfarenhet och mina många år inom handbollen.

Historiskt sett inom LUGI:s damer så är ju spelarna snarare i tonåren än närmare 30?

Absolut, där är ju flera av spelarna som jag är 16-17 år äldre än. Det är ett stort spann.

Vissa tog ju studenten i år, det är ju ett tag sedan jag gjorde det själv.

Använder Zanotti dig och din erfarenhet på något annat vis? Bollar lite mer eller så?

Det är väl klart, absolut. Det är ju dock lika stort spann åldersmässigt upp till Johan, men det är klart att med min erfarenhet så pratar vi handboll. Detaljer och så.

Vi har alltid en bra dialog, sen vet nog Johan att det lönar sig inte att stå och skrika på mig på det sättet.

Med ålderns rätt, känner du att vågar vara tuffare mot din tränare när du inte håller med, och  kommer mer med egna förslag.?

Både och, jag har alltid varit en spelare som velat vara involverad i spelet på banan och velat påverka.

Jag är spelare, Johan är tränare och han har sista ordet.

Sabina 20 år kunde inte lika mycket handboll som jag kan nu och jag förstår mer av spelet.

Om det nya kontraktet och det egna spelet.

Du har ganska nyligen skrivit nytt 1-årskontrakt med LUGI? Är det din sista säsong eller kommer du bli en Kim Andersson som spelar förbi de 40?

Jag vet inte. När jag skrev på inför förra säsongen så sa jag att detta verkligen blir mitt sista år, och nu står jag här igen.

Just nu känns kroppen oförskämt bra, det är kul att träna och jag har inte ont någonstans. Skadefri och i bra form.

Hur ser du på den kommande säsongen utifrån ett personligt perspektiv? Kommer du spela bara försvar, eller vad tror du?

Jag kommer spela på båda planhalvorna. På nio meter framåt och även i försvaret.

Men jag har inga personliga mål. Jag vill vara skadefri, hjälpa laget att vinna matcher.

Skyttedrottningen Sabina som vann skytteligan 3 år i rad. Känner du att den tjejen hade ett annat klipp i skottet än vad du har nu?

Den tjejen var väldigt orädd, bara körde. Det blev mycket mer skott och då med automatik fler mål. Jag hade mycket närkontakt och fick mycket stryk. Där är jag inte idag, jag vill ha så lite stryk som möjligt. Jag är bättre på att ge en smäll. (skratt)

Allsvenskan passar mig bra. Jag är en av de storleksmässigt större spelarna där.

Jag är smartare i mitt spel idag.

Du la ju skorna på hyllan under en period? Hur länge var det och vad kan du berätta om det och att sen komma tillbaka igen?

Det var i ca 1,5 år och när jag slutade kände jag mig så klar med handbollen. Jag hade varit proffs i 11 år, mycket skador och bara spelat handboll hela tiden.

Jag ville styra min egen tid, resa och inte ha schema hela tiden med vad som skulle göras och var jag skulle vara. Så jag reste i 7 månader, Indonesien och Australien bland annat.

Sen när vi kom hem så hade jag jobb som tränare på Polhem och Järnåkra. Samt lite jobb för LUGI också.

Sen började jag träna lite på sommaren. Min kille är ju fystränare och tränade två basketspelare och då hängde jag med.

Kände att jag kom i form, saknade laget mycket. Gick på någon träning och tittade, jag kände att jag kan detta fortfarande.

Pratade med Emme, och sa att jag ville spela igen och var sugen. Sen var det dags igen.

Om lagets målsättning nu och vision 2030.

Du sa tidigare att du inte har några personliga målsättningar, men lagets målsättning då?

Vi har inte riktigt hunnit prata om det än. Men visst vore det konstigt om vi inte har som målsättning att gå upp.

Vi skall vara ett topplag, det är egentligen inte något snack. Men det är en rak serie och där finns andra duktiga lag också.

Skador och sjukdomar i fel match kan bli kostsamt, och kval är inte det lättaste som vi upptäckte senast.

Du har ju hört om Vision 2030 där tanken är att både herr och dam-lag skall slåss i toppen kontinuerligt av respektive Handbollsligor. Robert, Johan och Ola har ju alla uttryckt att damerna ligger längre fram än vad herrarna gör. Vad känner du, är det något ni pratar om?

Jag har inte jättebra koll på Herrlaget. Jag vet att de har många nya spelare som skall slussas in.

Skall vi damer vara topplag 2030 så behöver vi gå upp i år för det tar tid. Jag har gjort resan förr.

När vi gick upp tog det 4 år innan vi spelade semifinal.

Om Johan Zanotti som tränare.

Vad kan vi säga om Johan som tränare. Vad är han duktig på och något som behöver utvecklas?

Johan har pondus och har respekt från laget. Varit med som tränare i många år.

Svårt att säga vad han behöver bli bättre på. (skratt)

Han säger själv ordning och reda, struktur

Ja 100% (skratt). Det är assisterande Mads som får ta det. Lite mer koll på läget från Johan hade varit bra.

Om Svensk Damhandboll.

2006 var du med om att ta upp LUGI:s damer till högsta serien för första gången. Vad har förändrats inom Svensk damhandboll sedan dess?

Det är jättesvårt att svara på. I ligan tycker jag det är många som blir proffs när de är väldigt unga. Vi stannade lite längre innan vi blev proffs förr. Fler stannade hemma längre.

Då spelade flera i landslaget i ligan, idag är det knappt någon.

Handbollen har även exploderat vad gäller att ha koll på talanger i andra länder. Förr var det bara Danmark man ville bli proffs i. Nu har både Frankrike och Östeuropa öppnat upp på ett sätt som inte fanns tidigare.

Agentverksamheten har ökat jättemycket. Nu har nästan alla i ligan agenter, så var det inte förr.

Om Sabinas egen karriär.

Du har ju haft en helt fantastisk karriär. Vann skytteligan 3 år i rad, final med LUGI, årets spelare i Svensk Handboll, lagkapten i landslaget, dansk ligamästare och cupmästare, Cupvinnarcup-vinst, rumänsk mästare, utsedd till bästa försvarsspelare i EM 2014, silver och brons i EM. Puh….

Vad är du mest stolt över och varför?

Det är så svårt, det är olika epoker. Jag var på olika platser i livet och karriären. Landslagsmedaljerna väger tungt, det är de enda vi har i Sverige.

Tänk att komma från Elitserien i Sverige till att spela inför ett fullsatt Boxen. Här ville jag vara. Jag var lagkapten för landslaget under de åren.

Jag är mycket mer stolt över våra laginsatser än för de individuella priserna. Jag har alltid valt lag som kan vinna saker. Det är en förmån jag har haft.

Jag vill ha en tränare som tror på mig, och att jag får en roll som jag trivs med.

 Så småningom gick du i landslaget från att spela över hela planen till att bli en mer utpräglad försvarsspelare. Hur upplevde du detta?

Jag drog korsbandet när jag spelade i Danmark och hade ett svårt år när jag kom tillbaka. Ont, knät svullnade och jag kände att skall jag spela i flera år framåt behöver jag ta ett val. Anfallet påfrestar knäet mycket mer än försvarsspelet och jag hade redan börjat spela mer försvar i landslaget. Konkurrensen hade hårdnat offensivt med Gulldén, Torstensson och Alm t.ex.

Är det någonting du ångrar i handbollskarriären, eller hade gjort annorlunda?

Jag hade tränat annorlunda. Jag gjorde som alla sa och gjorde, i stället för att tänka på vad jag och min kropp behöver mer individuellt.

Med tanke på din mor Alice och hennes bakgrund i LUGI så känns det nästan som att du föddes in i föreningen. Känner du själv så? Testade du någonsin andra sporter?

Handboll var verkligen där jag hamnade helt naturligt som du säger, men jag testade bland annat fotboll, friidrott och simmade. Men handboll var roligast.

Vad känner du för LUGI som förening idag?

Det känns att man har börjat om lite och jobbar på ett nytt sätt. Det känns att LUGI är på rätt väg.

Ekonomin ser bra ut, men det krävs hårt jobb fortfarande för att nå visionen.

Om livet som handbollsspelare i olika delar av Europa.

Nu kommer ett segment där jag tänkte du skall säga det bästa och sämsta med att spela handboll i de länder du spelat i.

Sverige?

Bästa är att det är strukturerat. Grundstrukturen är väldigt bra och det känns lyxigt. Man blir behandlad väl som spelare och människa.

Det sämsta är att man blir lite bortskämd.

Danmark?

Det är väldigt proffsigt. Samma som hemma, fast man är heltidsproffs. Även som hemma med goda värderingar.

Jag har inget att säga som är mindre bra, mina år där var väldigt bra.

Rumänien?

Det bästa är att det är bra betalt. Alla är proffs, man hänger med laget. Fulla arenor vid Europa-matcher.

Det sämsta är att det är så mycket som inte fungerar utanför handbollen. Mycket administrativt, allt tar tid.

Ryssland?

Bra är klubben och strukturen. Allt fanns i samma byggnad. Simhall, restaurang, gym och handbollsplan på samma ställe, så det kändes som att gå till ett jobb.

Mindre bra var att du var en produkt. Du är här för att spela handboll och prestera. Värderingarna var inte de bästa.

Spanien?

Bäst var vädret. Kunde surfa som är stort intresse.

Spelade i en familjeägd förening och Presidenten såg oss som ett Final Four-lag och vi skulle träna som ett sådant. Efter match var det flyg hem från fastlandet och direkt träning igen.

Landslaget?

Det bästa är att representera Sverige och att få komma hem och träffa de svenska tjejerna. Spela mästerskap och viktiga matcher är otroligt kul.

Det finns inget som jag säga är mindre bra att spela i landslaget. Det är bara positivt.

Om lite blandat.

Bästa spelaren du spelat med i LUGI.

Jag måste få nämna två. Maria Adler var fantastisk innan hon fick för mycket skador. Sen har vi Natalie Hagman som jag också spelat med här och i landslaget.

Bästa spelaren i landslaget?

Bella och Linnea Torstensson. När jag kom upp i landslaget var Linnea ostoppbar.

Proffslivet. Vilka var bäst där?

Cristina Neagu räknas som en av världens bästa spelare genom tiderna. Andrea Lekić likaså.

Bästa tränare?

Jag har haft flera bra tränare under min karriär. Bra på olika sätt. Men Helle Thomsen är nog den skarpaste. Har helheten, riktig handbollsnörd. Jag har haft henne både i klubblag och landslag.

Men det finns fler bra som jag har haft.

Vad gör du i ditt liv förutom LUGI träning och matcher?

Handbollsinstruktör på gymnasiet på Polhem där jag tränar tjejerna. Sen motsvarande på Järnåkra årskurs 7-9 på Handbollslinjen. Både killar och tjejer.

Det ger totalt motsvarande 60%.

Sen driver jag Jacobsens handbollsakademi och kör camps. Sen åker vi ut till klubbar och i viss mån individuell träning.

Jag är ju även assisterande tränare i Ligalandslaget

Med glimten i ögat, vad skall du bli när du blir stor?

Ja, precis. (skratt). Jag har en finansutbildning i bakgrunden, men jag har svårt att se mig själv sitta på ett kontor 8 timmar om dagen.

Jag kommer säkerligen hålla på med något inom handbollen. Tränare är ett alternativ.

Avslutningsvis tack till Sabina för en trevlig stund och ärliga, raka svar.

Vet att du gillar surf, resa och sol…..så jag hoppas att du får ihop mycket av det framåt när du spelat upp LUGI:s damer Handbollsligan.