Supportern Uffe ser tillbaka på säsongen som gått, och blickar framåt tillsammans med Robert Månsson, Sportchef i LUGI.

I den sista intervjun innan sommarsemestern hör vi hur Robban utvärderar säsongen 25/26 och hans tankar inför den kommande där Herrarna åter spelar i Handbollsligan, Damerna fortsätter i Allsvenskan och vi hör även hans tankar om Akademin.

Om föreningen och arbetsplatsen LUGI efter 18 månader på plats.

När man är ny på ett jobb vet man ingenting och hur det fungerar. Efter 6 månader tycker man har att man har koll. Ytterligare 12 månader senare förstår man hur lite man förstod efter 6. Nu har du varit här i 18 månader, var befinner du dig?

Jag fattar fortfarande ingenting……(skratt). Nej nu känner jag att jag börjar komma in i verksamheten, det har jag känt mer och mer under våren också.  LUGI är en stor förening och det är många människor att lära känna.  Jag har som ambition att jag skall kunna namnet på alla spelare som jag ansvarar för. Från seniorlagen ner till U-14, så vi pratar om ca 350 spelare. Sakta börjar jag få in lite mer personlig touch på kontoret också, men det är fortfarande ganska tomt. Jag börjar förstå kulturen inifrån. Jag är ju uppvuxen i Sävehof och där är mycket som är liknande i föreningen LUGI. Nu känner jag mig riktigt varm i kläderna, men den stora skillnaden är att det är först från förste juni som jag arbetar 100%. Fram till nu har jag haft en tjänst på 40% på Malmö Idrottsgymnasium också.

När jag har jagat dig för den här intervjun så säger alla att du har oerhört mycket att göra. Från det perspektivet, var det bra att Herrarna gick upp en serie? 

DET VAR BRA!! Har man spelat sig till något så förtjänar man det, inte minst på det sättet vi gjorde det på, via kval. Vi är redo. Vi visste inte riktigt var vi stod med den här truppen, vi visste att det fanns en oerhörd potential. Men vi visste inte hur fort vi skulle kunna få fram den. 12 nya spelare in och där är Ola oerhört stark i sitt ledarskap och med sin tydlighet. Vi har också träffat rätt, inte bara i att det är bra handbollsspelare utan också rätt människor med rätt personligheter. Från januari så sa vi att oavsett om vi går upp eller ej så fortsätter vi arbeta på samma sätt. Självklart behöver vi titta på förstärkningar, men i grunden skall vi jobba vidare med samma grupp som vi haft.  Det har vi lyckats bra med, att säkra upp helheten och det är naturligtvis en stor trygghet nu när vi gick upp och vi fick behålla i stort sett alla spelare.

Om vi fortsätter med din första tid här och var du befinner dig idag. Är det LUGI som fållat in dig, eller är det du som förändrat saker i LUGI?

Det är både och skulle jag säga. Jag var medveten om att jag var tvungen att streta emot i viss mån för att vi skall kunna driva detta framåt så som jag tror behövs, men jag behöver också ha den största respekt för kulturen och historien i klubben. Vi pratar mycket om att hitta mixen av det bästa i det gamla LUGI med att vi måste vara ett nytt LUGI som kommer fram. Vi är fortfarande i en stor förändringsprocess och det gör att jag är extra nöjd med säsongen vi haft. 

Finns det något som du själv känner att du påverkat och som du är stolt över?

Vi har sett över hela akademin. Hur vi vill bedriva träning och utveckla spelarna och till det sätta en spelidé och filosofi som går från seniorlagen ner till U-14. Det var bland det första jag upptäckte när jag följde de olika lagen under mina inledande veckor. Det fanns inget LUGI-lag som spelade likt ett annat och det blev mycket öar. Förmågan att få fram bra handbollsspelare innebär att vi måste välja vad vi tror på. Där har vi gått till en gemensam idé både för anfallsspelet och försvarsspelet. 

Just det här med spelidé diskuterade vi i vår förra sittning för ca 14 månader sedan. Kan du kort säga vad ni kommit fram till för anfalls- respektive försvarsspel?

Den största förändringen är anfallsspelet där vi skapat ett internt språk inom LUGI……..

Här märker jag snabbt vilken otroligt kompetent handbollsnörd som sitter framför mig. Robban pratar vidare i 7–8 minuter om små små detaljer inom spelet som nu skall förändras, inte minst passningsspelet och förmågan att göra rätt val vid rätt tillfälle. På grund av min egen begränsade kunskap om alla dessa detaljer så ber jag läsarna att komma till hallen nästa säsong och själv lägga märke till dessa förändringar. Annars kommer vi tappa en stor del av läsarna här. 

En annan fråga som jag tar med mig från förra intervjun var att du sa, utan att vara kritisk, att du tyckte LUGI hade lite skev självbild. Vad tänker du här och nu om detta?

Min känsla under det här året, och allt börjar med styrelsens förändringsarbete, är att det är många som börjat ifrågasätta sig själva och att vi är kritiska mot var vi har varit och är tydliga med var vi skall någonstans. Det finns inga genvägar, utan det är ett oerhört hårt arbete och driv som krävs framåt. Självbilden har förändrats helt klart, det vi har kvar är att få in en vinnarkultur. Vi skall vara bäst när det gäller, utan att ta bort det som gör LUGI unikt. 

Om akademin.

Som Sportchef har du tre ansvarsområden. Herr Elit, Dam Elit och Akademin. Jag tänkte att vi betar av dom en efter en och vi börjar med det jag känner till minst, akademin.

Förutom det med spelidé, är det några andra stora förändringar du känner har gjorts under det gånga året, samt blicka framåt de kommande 6 månaderna?

Vi behöver ändra träningskulturen, vi måste träna hårdare, tuffare och ha en högre kravbild totalt på ungdomarna i föreningen. Det har påbörjats en resa, men vi har mycket mer att hämta. En del i detta är den roll som nu Anton Bengtsson har i föreningen med helheten för fysiken. Han kommer in med en expertis, en kulturbärare och karaktär som kommer driva utvecklingen framåt fysiskt.

Finns det någon risk att man tappar någon talang när det blir så mycket tuffare? 

Jag tänker så här, när du är 14–15 så behöver du inte veta om du skall bli elithandbollsspelare eller ej. Du skall komma till varje träning för att du vill bli bättre, det är kul att utvecklas. Jag skall komma för att bli svettig, för att mina kompisar skall utvecklas tillsammans med mig. Våra ungdomar kan och skall klara av både skola och handboll, det är inget problem.  Det handlar om att värdera, planera och prioritera. Det är en del i en uppfostran i att bli vuxen, när du blir vuxen skall du klara av att hantera jobb, bank, ungar som skall köras, köpa hus etc etc. 

Sportjournalisten Johan Flinck tar ju varje år fram typ ”här är de 20 största handbollstalangerna i Sverige födda 07/08”. Jag tycker det varit lite färre med LUGI-spelare i dessa artiklar senare år, medan en betydligt mindre förening som Lödde Vikings nu senast hade 3 spelare med på damsidan.

Vi har varit på en plats på tjejsidan de sista åren där det kanske varit lite för bekvämt. Vi måste se våra ungdomar som handbollsspelare inte som herr eller damspelare och våga utmana lite mer, vara lite tuffare. Ser man på just den 08-kullen i Lödde så är det ingen slump att Ola Månsson tränat dom och drillat dom på samma sätt som han gjort med pojklag. Vi anpassar oss för tidigt till att de är tjejer eller killar. De som når framgångar är de som sätter en tuff kravbild. Vi är här för att utvecklas, bli bra och ha väldigt roligt. Det är vi som ledare och tränare som sätter gränserna, inte de unga tjejerna. Det måste vi förändra och inte sätta tjejerna i ett fack som säger att dem inte kan eller vill.Sen är det olika i olika kullar. Jag tycker vi i LUGI har otroligt starka kullar på frammarsch från -09 och längre ner i åldrarna.

Om Dam Elit.

I samtliga intervjuer jag gjort med er nyckelpersoner så har ni sagt att damerna är längre fram, damerna kommer ta klivet upp först. Vad hände med damerna och deras säsong?

En mycket bra fråga, jag tror lite vi fick fel start på säsongen. Jag tror Ystadmatchen i premiären satte lite ton för framtiden. Där gör vi en av våra spelmässigt bästa matcher. Jag har sett den matchen 4 gånger sedan den spelades. Varje gång är min känsla att vi är 5–6 mål bättre. Det är verkligen stolpe ut för oss och stolpe in för Ystad. Vi har sedan behövt jaga, blivit lite för kortsiktiga i stället för att fokusera på att vi skall bli bättre. Sen känner jag att vi haft lite svårt i övergången från året innan där Sabina, Delac och Fernis var otroligt viktiga. Men det är inte dom som skall vara centrala mot vision 2030, där har vi andra som måste ta klivet fram och där har vi inte lyckats optimalt utan fastnat något i balansen mellan rutin och den ”nya generationen”. Man förlitar sig lite för mycket på att de rutinerade skall fixa det. Sen har vi haft problem med det uppställda anfallsspelet. Det har varit för svagt för att nå fram hela vägen. Vi har inte heller varit tillräckligt bra i de viktigaste matcherna.

Vi tar faktiskt bara 2 poäng mindre än säsongen innan. Men Ystad och OV har fått ut mer än vad vi gjort. För att återkoppla lite till det där med brist på vinnarkultur som vi pratade om innan så har vi inte lycktas hantera förväntningarna som har varit högre denna säsong. Det är något som vi behöver lära oss över tid.  Det är en process som även herrarna behövt gå igenom under denna säsong. Där hade vi chansen mot Skånela, Kroppskultur och Aranäs att döda serien. Vi lyckas inte, men sen i kvalet när vi är underdogs kör vi över Västerås med 3–1.

Har skador påverkat?

Vi skall ha en trupp som kan täcka upp för skador och det tycker jag vi haft. Det är inte en faktor till att vi hamnat där vi hamnat. 

Hur ser läget i truppen ut inför nästa säsong? Sabina slutar, vi har bytt lite på målvaktsfronten. Är det någon mer nyckelspelare du känner att vi tappat?

För Sabbe är det naturligt att hon inte kan vara loket längre. Fernis skulle ju inte ha spelat längre, men efter skador så ställde hon upp med en stabil säsong. Sen försvinner ju Delac också som tillhört det äldre gardet. Vi behöver föryngra och ge större utrymme till Liljenberg, Elise och Astrid Löf som stått och stampat och väntat på att det skall bli deras lag. Tindra Möller blir i viss mån som ett nyförvärv. Irma Wong in från Lödde känns helt rätt med sitt skytte och försvarsspel. Vi får ju in nytt målvaktspar där vi känner att vi får en annan dynamik då de kompletterar varandra bättre med att de är olika typer. Det paret känns sjukt starkt. 

Om vi bortser från att det helt plötsligt dyker upp en möjlighet till ett nyförvärv från ingenstans, är truppen klar nu? 

Ja, det skulle jag säga. Vi har letat efter en till niometare, men då skall det vara helt rätt spelare. Vi kommer inte fylla platsen bara för att. Sedan har vi ungdomar som kommer underifrån och visar framfötterna. Vi har pusselbitarna för att ta oss an den här uppgiften nu.

Vad är målsättningen för säsongen?

Det är helt klart att vi går in med inställningen att vi skall gå upp. Vi har alla förutsättningar på plats för att göra det. 

Assisterande tränare, där har vi ett nytt namn på plats.

Jon Brynjar Björnsson, isländskt namn och isländsk kille. Jon är, på tal om att bara dyka upp, en möjlighet. Vi fick en kontakt förra året då Jons fru flyttat hit och fått jobb. Jon presenterade sig, han har ju tränat damlag på Island flera säsonger, haft U-17 och U-18 landslag där. Är videoanalytiker till isländska herrlandslaget. 

Det kändes väldigt intressant att få in honom. Jon frågade om vi hade något uppdrag i september förra året och då gick han in och tog våra 16-åriga tjejer med Pelle Käll och gjort ett mycket bra jobb. Känns som en superbra lösning att vi tar in-house, samtidigt som vi ändå får en ny röst med nya tankar och annan kultur.

Om Herr Elit. 

Om vi var lite mindre nöjda med damernas säsong så var vi otroligt nöjda med herrarnas. Varken du, Ola eller Anton trodde i mina intervjuer att det skulle kunna gå så här bra. Vad var det som skedde?

Det är inte enbart en faktor naturligtvis. Jag tror att vi träffat helt rätt på flera saker.  Fullträff på fysträningen med Anton, fullträff i rekryteringen av spelare, karaktärer och som människor. Ola har fått fullträff i sitt ledarskap. Fick fullträff i sitt kontringsspel och det anfallsspel som vi sjösatte. Sen har ju spelarna blivit bättre. Vi värvade bara potential förra sommaren. Ytterligare nycklar var att vi verkligen vågade satsa på två målvakter som högst spelat division 2 och sen Emil Lindqvist som varit oerhört viktig i försvarsspelet. Lite tur att vi fick loss Harry Cato mitt i säsongen. 12 in och 12 ut skall helt enkelt inte gå att få ihop.

Jag utmanade Albert Månsson i våras och frågade om vi går upp, hur många nya spelare behövs då? Hans svar var att vi kan fortsätta med denna trupp för de kommer fortsätta utvecklas. Hur tänker du och hur ser arbetet med truppen ut?

Två har lämnat, Sebbe Hall som haft problem med ett knä och Paul Bareis som haft lite hälsoproblem. Annars är det samma trupp som vi hade förra året. Vi flyttar upp lite spelare underifrån som vi tror på över tid. Tre spelare som är bäst i sin åldersklass på sin position, som skall vävas in i truppen för att vara färdiga om 2–3 år.Vi kommer fortsätta utvecklas och sen att vi inte tappat någon. Att Gegaj stannar, liksom Anton, Albert och Janhall som några exempel. Vi går upp i ligan, men hur mycket skall vi tulla på det långsiktiga? Alla beslut det senaste året är baserade på var vi skall vara om 2–3 år. Vi har känt att vi har behövt stärka upp försvarsspelet på högersidan. Det har fungerat bra i Allsvenskan, men det blir en ny nivå nu. 

Då måste jag ju ta chansen att fråga om Hampus Olsson som det ryktas mycket om just nu. Han passar ju in i det du beskriver ovan. (När denna intervju släpps är Hampus spelklar för LUGI, men var inte det vid intervjutillfället.)

När släpper vi intervjun? (Skratt)

Jag säger det i stort sett mellan raderna i tidningarna. Vi är överens, kontraktet är inte signerat utan det görs först efter att Bundesliga är slutspelad. Sen vet vi av erfarenhet att inget är klart förrän kontraktet är signerat. Men i princip är det klart. Hampus är precis vad vi letat efter. Oerhört stark, kan spela tvåa bakåt. Vi kan kapa 2–3 tiondelar i kontringsfasen och behöver byta mindre anfall/försvar. Hampus kommer inte hem för att han är färdig, utan har flera bra år kvar. Mycket träningsvillig vet jag sedan vår tid tillsammans tidigare i Malmö.

Sen har ni ju plockat in en ung kille från Lödde som jag följt under hans tidiga handbollskarriär då han tidigare spelat med min son.  Jag har ju förstått att Daniel Sandberg plockas in i truppen. 

Danne har ju varit här under året och tränat med oss. Det är en hybrid på 9 meter som kan spela både mittnia och som skytt, samt på flera positioner i försvaret. Mycket mångsidig och användbar och kan bli riktigt riktigt bra. Han är här för att konkurrera och pressa dom som är framför honom. Sen har vi Elton Janhall som haft den rollen detta år. Han är en ren vänsternia som varit jättebra i division 2 och utvecklingslaget. Han lånas ut till H43 ett år, men fortsätter träna även med oss. 

Det nämndes ett rykte i handbollspodden Avkast att Simon Jeppson var på väg hem. Kan det verkligen stämma med den succé Simon gör i Norge?

LUGI håller alltid bra kontakt med före detta spelare som befinner sig ute som proffs. Särskilt de där vi ser att de skulle bli hemvändare inom 2–3 år.  Som du säger så öser Simon in mål i Kolstad och jag ser det som ytterst liten chans att han kommer till LUGI nu. Han är stekhet på marknaden. Simon är Lugist ut i fingerspetsarna, så det är absolut en sådan hemvändare vi tittar på för framtiden. Just nu är det inte aktuellt dock. Det enda vi är tydliga med är att vi inte vill ha hem dom när de är färdiga. Vi vill ha en spelare som vill spela på högsta nivå och utvecklas i ett par år till. 

Du nämnde matcherna mot Skånela, Kroppskultur och Aranäs som något positivt, att man lär sig mycket av de smällarna. Men är det inte lite risk att inte vara bäst när det gäller som mest?

Det var som sagt otroligt viktiga lärdomar för oss. Hade jag fått planera hur vi skulle gått upp, så tror jag att jag valt precis detta scenario. Vi lär oss av förlusterna och samtidigt får vi glädje när vi lyckas i en kvalserie mot ett lag från en högre division. Det blir lite slutspelshandboll efter smällen mot Aranäs. Mycket nyttig erfarenhet för de här unga spelarna. Det är ju hela poängen med elitidrott. Euforin du känner när du lyckas, men det är många gånger du mår piss också. Vissa gick ju nästan jorden under när vi förlorade mot Aranäs och fick grävas fram efteråt. Fyra matcher senare var det ren och skär glädje. 

Målsättning för nästa år?

12:a…..Hålla sig kvar oavsett om det är via kval eller ej. Vi skall hålla oss kvar, vi skall bli bättre och fortsätta utvecklas. Vi kan inte ta ut något i förskott, vi måste vara realistiska.

Vilka blir de närmaste konkurrenterna runt de nedre strecken?

Skånela behöver också bli bättre, vi måste kliva om dom. Det händer mycket i Önnered nu så de kommer säkert vara inblandade. Sen är det svårt. OV, Hallby, Amo också eventuellt.

Något sista budskap till supportrarna?

Ha en go sommar, det är skönt att koppla av lite ibland och att de skall se fram emot en ny spännande säsong där LUGI kommer fortsätta utvecklas.

Då tackar jag, Uffe Berg, utifrån ett supporterperspektiv att jag fick chansen att sitta ner igen och prata LUGI och var föreningen befinner sig i sin sportsliga utveckling.

Jag önskar Robban och alla övriga i LUGI en härlig sommar.

Avslutningsvis räknar vi med fler spännande intervjuer framåt augusti månad. 

/Uffe Berg