I ytterligare en intervju, ur ett supporterperspektiv, träffar Uffe Berg Elise Lönnegren, och pratar om hennes roll i Damlaget, livet runt handbollen och LUGI specifikt.

Om Elise tröjnummer.

Du har nummer 19 som tröjnummer. Finns det något skäl till det eller fick du bara en tröja?

Ja, det finns en orsak. Min syster spelade handboll när jag var liten. Jag visste inte vilken sport jag skulle satsa på, men så såg jag en match och hon hade nummer 19. I efterhand har jag fått reda på att hon inte brukade ha det numret. Så när jag började spela handboll så tog jag den tröjan för egen del också.

Hur fungerar det annars när det kommer in nya spelare, får man bara ett nummer i högen?

Här i LUGI så får man välja även om naturligtvis vissa nummer redan är upptagna.

Nummer 19 var faktiskt upptaget när jag kom upp i damlaget, så jag tog nummer 18 först. Så när Amanda Iseni, som hade numret innan mig, slutade så tog jag 19 direkt. 

Om Elises position i laget.

På hemsidan står du som mittnia, jag ser dig snarare som vänsternia. Hur ser du själv på din position?

Jag har väl alltid varit vänsternia, men eftersom vi inte har någon vänsterhänt så har jag spelat mycket högernia också. Jag är lite av en hybrid. Just nu spelar jag ju nästan bara högernia. Personligen ser jag mig som vänsternia och halvt som mittnia. Nu har vi ju fått in Tindra som är vänsterhänt på högernio också. 

Hur fungerar det med Tindra? Är ni konkurrenter eller ni kompletterar varandra?

Vi är ju bra på väldigt olika saker. Tindra är verkligen en skytt och jag vet inte riktigt vad jag är (skratt). Jag är mer av en genombrottsspelare, halvdistans med stegisättning och genombrott på utsida två.

Men visst gjorde du ett mål på hoppskott mot OV Helsingborg?

Ja, det gjorde jag. Jag måste skjuta mer, det brukar Zanotti säga till mig också. Det målet du nämner var i andrafas där jag tryckte i mitten. 

Vad är det som gör att du inte skjuter mer?

Ni kommer nog inte få se mig ta ett hoppskott från högernio. Det är inte ofta jag kommer rätt utifrån den positionen.

Hur ser du på din defensiva roll?

I yngre år brydde jag mig inte så mycket om försvarsspel. Då var det mer anfalla och göra mål. Det är först de sista tre åren som jag tyckt att det till och med varit roligare med försvarsspel. Jag tycker jag utvecklat den delen och fokuserar mycket på den. Det är viktigt med timing i situationer och veta när man skall göra vad. 

Är det mer erfarenhet snarare än att du ändrat något i ditt spel?

Det är nog en kombination. Johan och Nemanja stöttar mig mycket i det här lärandet. 

Om bakgrunden inom LUGI.

Du är 21 år, egen produkt från början. Berätta hur började det hela?

Jag var 8 när jag började i LUGI, inspirerad av min syster som jag nämnde tidigare.

Jag gick inte i bollskola utan började i flicklag direkt. 

Vad gjorde att du fortsatte med handboll, och när kände du att du var rätt så bra på det?

Från början var det att jag hittade mycket trevliga kompisar och det var den enda sporten jag testat som jag tyckte var rolig. Jag har ett minne från när vi spelade någon cup i Bjärred. Jag var aldrig den som gjorde en massa mål, men inför denna match så ”mutade” mamma mig med att jag skulle få 5 kronor för varje mål jag gjorde, så jag tog för mig lite mer, sköt mer och gjorde 14 mål. Jag kommer ihåg att jag tänkte att det här kanske är min grej ändå.

Ett litet tips till Zanotti är alltså att försöka muta dig på samma sätt……vad har du att säga om honom när vi är inne på ämnet?

Johan har verkligen lyckats skapa en kultur i LUGI, ända ner från flicklagen, genom akademin upp till damlaget. Skapat en ny träningsfilosofi. Zanotti bryr sig verkligen om oss spelare, även om han ibland ser arg ut och skäller. 

Vad känner du för LUGI som förening?

Det är otroligt familjärt, alla är trevliga. Alla siktar på samma sak att göra det bästa för föreningen. Jag gillar mitt lag och jag gillar mina tränare. 

Om LUGI här och nu.

Då faller det sig ju väldigt naturligt att fråga om mamma var här i matchen mot Tyresö tidigare under säsongen? För då gjorde du 11 mål. 

Ingen mutning där, jag vet faktiskt inte vad som hände.

Vad var det som funkade i just den matchen?

Jag hade precis börjat spela högernia och de kanske inte var vana vid att möte en högerhänt där. Sen är det ibland tillfälligheter som att man kommer i rätt läge med bollen flera gånger i samma match och att det trillar in lite bollar i början och man skjuter lite mer med ett högre självförtroende.

Du ligger högt upp i LUGI:s interna skytteliga. Håller ni spelare koll på det? 

Det spelar inte så stor roll för mig. Jag har ingen intern tävling mot någon i mitt lag. Det handlar om att vinna våra matcher. 

Skall vi säga något om senaste matchen (när intervjun gjordes) mot OV Helsingborg?

Måste vi prata om den? Det var en match som vi verkligen inte fick förlora. Vi fick inte stopp på Ebba Fossum Schultz som gjorde 11 mål. För mig är det Allsvenskans bästa spelare. Vi hade en bra träningsvecka innan, bra uppladdning och bra uppvärmning. 

Vi ledde 12–8, försökte stänga matchen. De vände redan till halvtid. Jag kan faktiskt inte förklara vad som hände, förutom att de är ett bra lag.

Du hade 2 utvisningar under matchen, du såg rätt arg ut efter den andra.

Det var jag verkligen. Jag tyckte jag blev bortgjord i duellen, men släppte henne. Det tyckte inte domaren. 

Du har precis skrivit på nytt kontrakt för två år till, vad ligger bakom detta?

Jag trivs väldigt bra i LUGI, jag har ju varit här hela mitt liv. Jag trivs jättebra i Lund också och har precis börjat plugga juridik. Nyligen flyttat in i egen lägenhet, så jag lär bli kvar här i några år nu. Jag känner att jag fortfarande utvecklas hela tiden, men tyvärr har jag varit en del skadad. En stressfraktur i foten förra säsongen och ryggproblem när jag var yngre. 

Hur länge se du framför dig att du spelar handboll?

Så länge jag känner att jag utvecklas och så länge det samtidigt är kul. Jag vill gärna bli en toppspelare. 

Om slutet på säsongen.

Vad hade ni för slutmål inför säsongen?

Vi har ju som långsiktigt mål att gå upp och etablera oss i Handbollsligan.

Hur ser du på avslutningen av serien?

Vi får nog utgå från att vi behöver vinna resten av matcherna för att ha en chans. 

Ystad har överraskat och leder, sen är det OV Helsingborg, Kärra och vi som slåss om andraplatsen som ju ger kval. Jag har kollat så mycket på alla lags avslutande matcher så jag kommer inte ihåg vem som möter vem. 

Om landslagskarriären.

Du har gjort lite landskamper också, berätta.

U-17, U-18 och U-20 har det blivit.

Första året var det mycket som var nytt. Spelade EM i Montenegro och det var mycket lärorikt. Sen har jag spelat 2 VM också, ett i U-18 och ett U-20. Bägge i Nord Makedonien.

Jätteskoj att få chansen att möta de bästa i världen i ens egen ålder. Fantastiskt att få representera sitt land också förstås. Där är flera som jag spelat med i U-landslagen som nu knackar på dörren till stora landslaget.

När kommer du med då?

Där är en bra bit kvar faktiskt. 

Men vad har du för målsättningar med handbollen.

När jag var liten så ville jag bli proffs och bäst i världen. Nu har jag insett, med åren, att mitt mål är att bli så bra som möjligt, så bra jag kan bli. Men visst hoppas jag att få spela i det riktiga landslaget. 

Om visionen 2030.

Du har ju också hört talas om vision 2030?

Absolut och det är ju min dröm att vi går upp och att få spela toppmatcher i Handbollsligan och spela slutspel. Ledningen jobbar mycket nu med akademin, så jag tror på visionen. Men om det blir till 2030 är svårt att säga. Det är rätt så abstrakt och vi i laget koncentrerar oss på här och nu.

Jag hör att det blivit tydligare att samma spelidé, som A-lagen spelar, genomsyrar även de yngre lagen?

Ja verkligen, går vi tillbaka 1,5 år så var det inte på detta vis. Det kunde vara helt olika speltankar, men det är helt annorlunda nu. Det var det jag menade innan när jag nämnde Johans träningskultur. 

Om Elise själv.

När du inte pluggar juridik, eller tränar och spelar handboll. Vad gör du då?

Jag hinner inte med att göra så mycket annat mer än att hänga med familj och vänner när jag inte är upptagen med plugg eller träning.

Jag avslutar som vanligt med att rikta ett stort tack till mitt intervjuobjekt, i detta fall Elise.

Jag tyckte vi hade ett väldigt öppet och bra samtal och jätteskoj att höra hur positiv Elise är till LUGI som förening och viljan att fortsätta utvecklas i LUGI de kommande åren. Det skall bli skoj för oss supportrar att följa på nära håll.

/Supportern Uffe Berg