I denna intervju sitter supportern Uffe Berg ner med LUGI Handbolls ordförande Mats Nilsson. 

Om ”jobbet” som ordförande

När du valdes till ordförande för ca 2,5 år sedan. Såg du på det som ett drömjobb eller ett mardrömsjobb?

Att vara ordförande i LUGI Handboll är inget som jag aspirerat på att bli. Aldrig gått omkring och tänkt att någon gång i livet skall jag ha denna position. Men som klubben såg ut då kändes det som att det behövdes en förändring. Ett alternativ var att byta ledning och då kände jag att det här kanske är jag. Med betoning på kanske.

Om jag kommer ihåg rätt så byttes väl i stort sett hela styrelsen ut då?

Fredrik Svensson, ansvarig för ekonomi, stannade kvar. Han hade suttit i ett år då. Fredrik pratade med mig vid ett tillfälle och sa ”Jag har tolkat LUGI Handboll som en plus/minus noll affär, men det jag ser är en minus fem miljoners affär”. 

Du säger tydligt att det inte var ett drömjobb, men dementerar du ordet mardrömsjobb också?

Det är ju ett uppdrag, men som du säger så är det ju snarare ett jobb. LUGI är ju en stor förening med elitverksamhet. Det är inget man snurrar runt på medlemsavgifterna. De senaste 10 åren har jag varit engagerad i klubben, så det kändes naturligt att ta större ett ansvar när så krävdes. 

Om ekonomin.

Jag tillåter mig att raljera lite när jag säger mardrömsjobb för det är ju ekonomin jag tänker på. För visst var det ekonomin som var första prio när den nya styrelsen kom in?

Ja och det är det fortfarande.  Vi har tre huvudområden som huvudfokus. Struktur, kommunikation och ekonomi. En klar förändring mot tidigare då man tittade på sport och resultat.

Vi hade en prognos på minus 7 miljoner våren 2023.

Situationen stabiliserades under 2023 då vi fick en privatdonation, samt att vi fick ett bidrag från Lunds Kommun. Då hade vi ett negativ eget kapital på 2 miljoner när den säsongen stängdes. På kommande årsmöte tog då den nya styrelsen över. Så dröm eller mardröm, det var snarare ett kamikaze-uppdrag.

Utan donation och bidrag var elitlicensen i fara? 

Nej, det handlade inte om elitlicensen. Det var hela klubben. LUGI Handboll hade inte funnits över huvud taget. Sportsligt var vi fortfarande ok, men det var väldokumenterat i Aftonbladet och Sydsvenskan att ekonomiskt var vi inte alls där vi borde vara. Det fanns hos vissa en skadeglädje i att Lunds Universitets Gymnastik och Idrottsförening inte klarade av sin egen ekonomi.

Vilken var den största risk ni såg?

Det största var att vi kunde ha 1500 ungdomar som inte hade någonstans att gå under säsong. Elitlicensen hade vi klarat oss utan. Det var ett övervägt beslut vi tog att skulle vi ha kvar eliten så var det den som fick ta smällen. I kommande budget, beslutad sedan tidigare, skars det 30% i elitverksamheten. I en redan snäv budget. Den sportsliga effekten kom under det året. Med den minskade budgeten så åkte vi ner till Allsvenskan med bägge lagen. 

Vi hade fortfarande inte identifierat var vi kunde ta igen de här pengarna. Vi bestämde oss för att släcka den ena branden som var det negativa egna kapitalet.Vi gick ut med en crowdfunding som vi kallade för Klubb 100. Den kostar 25 000: – och du får detta och detta. Vi fick en trög start och fick frågor som ”hur står det egentligen till med finanserna”. Det var först när vi fått ihop den första halva miljonen som det började röra sig och när vi var över en miljon gick vi till Sydsvenskan och då var det här intressant att skriva om.Vi var här också mer offensiva och vågade säga att når vi inte målet inom ett visst datum så får man tillbaka pengarna. 2,1 miljoner kom in här och då var första branden släckt. Men fortfarande hittade vi inte felet i balansen. Vi jämförde oss med Sävehof, en klubb med liknande förutsättningar och det skiljde både i intäkter och kostnader. Sammanfattningsvis så var huvudpunkterna framåt att Partners ökade markant, Lundaspelen ökade markant, genom nerdragna kostnader, samt att vi släppt i stort sett all anställd personal. Alla tjänster som fanns gjordes nästan ideellt av styrelsen.

Mer om nya styrelsens arbete.

Vad är du mest stolt över att nya styrelsen åstadkommit? 

Det är svårt att bara nämna en sak, men att vi klarat den ekonomiska svackan är naturligtvis en sak. Sen tycker vi att vi varit med och tagit fram en ny riktning på klubben. Vi har till exempel satt akademin på plats, även om det finns mycket kvar att göra. Även väldigt glad över vårt samarbete med Flensburg, Sönderjyske, Lübeck. Jag är väldigt stolt över det nätverk vi har som går att utveckla tillsammans. Även att varit med om, dock inte medverkat i, att förändra Lundaspelen. 

Till den nya styrelsen, ställde du någonsin krav på vilka som skulle sitta där?

Inte alls, det är valberedningen som kommer med förslag som årsmötet sen väljer. När valberedningen började titta på nya alternativ så hittade man kompetenta personer med andra kompetenser än vad jag hade. 

Efter 2,5 år som Ordförande, om du tittar tillbaka känner du att det är något som ni kunnat göra annorlunda? Annorlunda i det här fallet betyder bättre. 

Vi var så handgripligen involverade i allt så vi hade inte möjlighet att titta framåt. Det finns en del saker som nog hade kunnat gå lite fortare. Visionsarbetet började till exempel först efter första säsongen. 

Är föreningen helt självförsörjande ekonomiskt nu och snurrar på rätt sätt? De intäkter man har täcker de kostnader man har och lite till?

Så vill jag tro att det är. Vi pratar om en ekonomisk modell och vi tror att den modellen fungerar för vår klubb. Sen handlar det ju om att ta nästa steg, att våga satsa, som att vi nu rekryterat en person för att få tillbaka och öka den betalande publiken. 

Om Mats engagemang för och i LUGI.

Engagerad i LUGI i 10 år, suttit i styrelse tidigare, nu ordförande. Var kommer detta intresse från initialt?

Kommer väl egentligen från att min son började spela i LUGI och sen blev jag tillfrågad om att vara ledare för det laget. Sen kom frågan om att sitta i UK, vilket jag gjorde något år, sen kom frågan om styrelsearbete.  Jag jobbade mycket med matcharrangemang och publikrekrytering. Min första fråga då var vilken budget som var avsatt för detta. Svaret var ”ingen alls”. I efterhand tittar jag på planerna vi hade då. De är helt ok, men utan resurser bakom.

Gick du och tittade på A-lagets matcher redan då?

Jag spelade ju själv lite handboll och var på LUGI:s matcher. Sen under perioder, småbarnstiden etc, då var det mindre. Handboll, som sport har jag följt hela tiden.

Om visionen 2030.

För att sätta kontexten bakom och säkerställa att vi pratar samma språk. Vad är skillnad på vision och mål?

Visionen skall måla upp var vi är på väg och sen har vi satt ett antal konkreta mål inom visionen. Men själva visionen är att vi skall vara Sveriges ledande handbollsförening.

Tyvärr så har det dykt upp en del omskrivningar av den visionen och inte minst har en del satt felaktiga sportsliga mål som till exempel att nu skall vi ta SM-guld 2030, vilket inte är vad vi säger. Men vi har satt sportsliga mål också. Ibland kan jag känna att det kan vara en utmaning att kommunicera andra mål än sportsliga i en idrottsförening. För att nå de sportsliga målen måste man också ha ekonomiska mål som både behöver sättas och nås. 

Om vi går in mer konkret på de mål som ni satt upp och pratar realism för dem. Är de alla realistiska, eller är det mer sikta mot stjärnorna och vi är nöjda om vi når trädtopparna?

Om vi tittar på det sportsliga målet, att vi skall vara topp 4 i bägge handbollsligorna säsongen 30/31, så är det faktiskt det svåraste målet att nå. Det hänger ju på så många andra parametrar, här så hänger det nästan inte alls på oss i styrelsen då vi delegerat den uppgiften, främst till Robert Månsson, som har vårt fulla förtroende att leda den sportsliga uppgiften. För att de målen skall komma på plats finns där ju andra mål som måste uppfyllas.

Om vi börjar med just det målet. Topp-4 i bägge ligorna om 5 år, är det realistiskt?

Ja, varför inte. Titta var vi kommer ifrån, var befann vi oss för 8–10 år sedan. Då var vi precis där, så vi har redan visat att det går i Lund och i den här föreningen.

Om vi tar det målet där jag personligen känner att vi tangerar åt det orealistiska. 1500 betalande åskådare i snitt per match på både Herr och Damsidan. Hur tänker ni där?

Lund är idag en stad på 130 000 invånare. Vi skall addera 30 000 till på Brunnshög.

Vi är en sportsligt stark region. Tyvärr är det få som tittar på Elitmatcher, så fort det är en landskamp så fylls arenan direkt. Vad är det som gör att vi inte skulle kunna skapa den attraktiviteten 26 gånger på en säsong? Men det är inte lätt. Vi börjar från noll, vilket vi faktiskt i det närmaste gör. Vi har inte budgeterat några biljettintäkter i år. Om vi börjar med 300 betalande från och med nu i januari 2026, så måste vi mäta våra framgångsfaktorer utveckla dom och nästa säsong stå på 500 betalande per match. Skapa en återkommande kundgrupp. Sen måste vi förstå att det är underhållning vi pratar om. Vi skall inte bara tänka på själva matchen och resultatet.

Men du håller väl med om att där finns en korrelation mellan sportsliga framgångar och hur mycket publik det kommer?

Ja absolut. Men skall vi skapa ett engagemang så måste vi också skapa utrymme för dig och mig att träffas. Vi är på en plats där vi träffar människor som vi känner, känner igen och vill träffa. Folk skall komma hit för att de känner sig trygga i att de träffar folk de vill träffa när de går hit. Sen vill jag återigen poängtera att vi är den enda handbollsklubben i Sverige som satt en publikrekryterare på plats. Vi sätter ett mål, vi sätter också in resurser och skapar förutsättningar för att nå målet. 

Ett annat mål är 100 partners som bidrar med 10 miljoner. Hur ser du på det?

Det behöver inte vara 100 partners. Det viktiga är att om vi kan öka engagemangsgraden hos våra partners, de kliver upp i stegen och värdet ökar för deras partnerskap, då är de mer engagerade i klubben. 10 miljoner är den viktiga siffran. Partnersidan är det mest påverkbara målet. Det handlar om aktiv försäljning. Det påverkas enbart av våra egna insatser. 

De mål vi inte pratat om är 50/25/25 (50% av truppen från bollskola uppåt, 25% från akademin och 25% värvningar) och 5000 medlemmar. Vad tänker du om dom?

50/25/25 handlar ju om att bli Sveriges ledande handbollsförening och därmed självförsörjande. Det innebär att det inte skall kosta så mycket att ha ett topplag i Sverige. Viktigt är att detta mål måste ses över tid. Ett enskilt år kan det vara en helt annan fördelning. Vi måste också se till att det finns utrymme för våra egna spelare i vår förening.

Det sista målet för att inte glömma bort det är att det 2030 skall vara 5000 medlemmar mot dagens ca 1500. Men totalt sett är det något mål som du känner att här har vi misslyckats om det inte nås?

Alla målen hänger samman, så det är svårt att singla ut något av dom på det sättet.

Men för att vara konkret, har vi inte nått partnermålet då har vi misslyckats. 

För då når vi inte de andra målen heller. Samma sak med Lundaspelen, är de inte en angelägenhet, har de inte fortsatt sin väg framåt och uppåt så har vi också misslyckats.

Det är grundförutsättningar. Vidare, vi kommer aldrig nå biljettmålet om vi inte når 5000 medlemmar. Alla målen hänger samman. 

Om LUGI-fonden

Jag har hört tals om något som heter LUGI-fonden, eller som i vardagen benämns krigskassan. Vad är det?

Tanken är att verksamhetens mål och visionen skall bygga på att vi skall vara försiktiga i föreningens bygge. Vi vet också att så ser verkligheten inte alltid ut. Det kan finnas behov av att förlänga med en spelare som har ett annat bra anbud, eller att få in en spelare, till exempel en hemvändare eller en riktig spets, där innevarande budget inte räcker till. Vi vet att det finns ett antal personer och företag som är intresserade av elitverksamheten snarare än nätverk och partnerskap. De vill se eliten ta sig framåt. Vi har med deras hjälp samlat in en bottenplatta på 500 000 kr om året i 5 år som i takt med att vi engagerar fler kommer växa ytterligare, för sportchefen att kunna använda utanför sin absolut fastslagna budget. Dessa pengar är öronmärkta för eliten och kommer inte gå till något annat. De pengarna finns, redo vi går inte med hatten där och då. Ett sätt att skapa ekonomisk framförhållning helt enkelt.

Om det sportsliga här och nu.

Hur ser du på damernas respektive herrarnas säsong här och nu?

Jag tänker att för damerna så stod vi i augusti och sa att nu tar vi ett steg till och går upp i Handbollsligan, detta efter att kvalat förra året. Tjusningen med sporten är ju att det inte alltid går som man tänkt sig. Stolpe ut, en skada, andra lag är bättre än vi trodde. Så jag tror vi alla var otillfreds med var damerna var, sen tycker jag att vi på ett elegant sätt lyckats vända på det och nu börjar trycka uppåt igen. Så jag är nöjd med var vi befinner oss just nu.

På herrsidan skall vi enligt målsättning landa femma i serien. Vi är ett topplag nu, men vi vet inte vad som händer vad gäller skador etcetera.

Vi enas, Mats och jag, om att det skall oerhört mycket till för att vi skall missa en kvalplats uppåt, men blir ni besvikna om vi inte går upp?

Vi vill gå upp, den målsättningen är ju klar och skulle vi gå upp så blir vi ju jätteglada. Går vi inte upp så är vi enligt plan och då kan man ju inte vara missnöjd. Titta var vi befann oss förra året. 

För både dam och herr ser vi en väldigt tydlig väg framåt. Det är mycket kul. 

Skulle vi nå Handbollsligan i år med både damer och herrar så är det ju helt fantastiskt.

Men vad händer då? Förutsättningarna som styrelsen gett Robert Månsson för nästa år är ju två topplag i Allsvenskan. Rent budgetmässigt menar jag. 

Samtidigt måste ju målsättningen vara föränderlig under säsong. Vi kan inte med flit förlora tre matcher för att vi ligger bättre än vår målsättning?

Absolut, det är inte så att vi inte förbereder oss för ett annat scenario. Jag vill också poängtera att vi tränar som om vi vore i handbollsligan. Vi skapar förutsättningar, en kringverksamhet som om vi vore i Handbollsligan. Vi skall vara förberedda. 

Om personen Mats Nilsson. 

Det du inte är så intresserad av att prata om, vem är personen Mats Nilsson utanför LUGI?

Som du säger, det är inte så intressant. Jag driver ett innehållsbolag som gör kommersiell film & TV, jobbar som moderator och konferencier och är festivalchef för Lund Comedy Festival.Jag kommer från event och upplevelsebranschen och fyller 50 i år. Jag är från Lund, bor i Lund och har svårt att se mig utanför Lund.

Om vi tar bort ditt jobb och ditt engagemang i LUGI, vad tycker du om att göra för övrigt?

Nu gör jag inget annat, det hinns inte med. Hade jag haft mer tid hade jag fortsatt spela med mitt band.

Jag har ju lagt märke till dig tidigare, inte minst genom podden Lunds Stolthet där du intervjuar handbollsprofiler med anknytning till Lund. En mycket uppskattad podd hos mig personligen. Sedan via ditt koncept Var dag en gäst som du kört i ett par år nu.

Det finns inget utrymme för mig att fortsätta med podden nu, den tiden läggs på det vi nämnde tidigare. Podden kom ju ur en önskan att skapa intresse och få publiken att vara intresserad av det vi höll på med.  En Gäst var Dag är ju inte alls LUGI-relaterat utan är en del i mitt arbete. Sen stöter jag ju på handbollsprofiler även där förstås.

Om den sista frågan

Nu sitter vi här ett par veckor efter nyår och jag sitter ju här som supporter och är naturligtvis intresserad över att höra om du har någon nyårspresent till oss supporters som du ser framför dig?

Det tacksamma är att här får jag chansen att skina lite i Robbans glans som gör ett otroligt fint jobb som Sportchef. Han kommer med både nyårsraketer och julklappar.

Det blir väldigt roligt att se de nytillskott som kommer in och hur Robban formerar trupperna. Även om vi hela tiden tittar på och påminner varandra om målet 50/25/25. 

En del i det är också den kontinuiteten vi ser nu där vi arbetar och har arbetat hårt med att anamma det spel som Elitlagen spelar. För  yngre årgångar för att de skall känna igen sig upp i åldrarna och i lagen

Ett passande avslut på de 90 minuterna vi tillbringade tillsammans. Som supporter var det mycket intressant att få en större inblick i styrelsens arbete och vår ordförandes tankar som leder detta arbete. Jag ser fram emot att fortsatt följa det lyckosamma arbetet. 

/Uffe Berg